Att spara på verksamheter för barn är inte bra. Att spara så det drabbar barn som har behov av extra stöd är ännu sämre. Ändå är det vad Barn- och utbildningsnämnden är på väg att göra. Den borgerliga majoriteten vill till hösten spara in 20 tjänster i för- och grundskolan. Bland annat genom att ta bort barnskötare, olika typer av lärartjänster, specialpedagog, fritidspedagog och socialpedagog.

Personalen beskriver själva tänkbara konsekvenser som en ökad arbetsbelastning om man blir färre i antal. De lärartjänster som skulle inrättas med syfte att höja resultaten hos eleverna, blir inte av. Det blir färre vuxna som säkrar upp tryggheten. Det finns rektorer som i sin konsekvensbeskrivning skriver att gränsen är nådd och att det inte går att spara mer utan att riskera att bryta mot skollagen.
Ska sådana här beslut tas måste det göras ordentliga konsekvensanalyser. Vi tycker inte dem som gjorts på ett tillräckligt sätt ger svar på om besparingarna kommer att påverka barnens möjligheter att nå skolans kunskapsmål? Går det fortsatt att garantera en bra undervisning? Innebär besparingarna att risken för psykisk ohälsa ökar? Vad anser socialförvaltningen att det finns för risker med att göra besparingarna?

Vänsterpartiets ledamöter motsätter sig detta förslag. Förslaget drabbar främst barn i behov av extra stöd. Om barnen inte blir tillräckligt sedda och får den hjälp och uppmärksamhet de så väl behöver. Så riskerar dem att inte klara kunskapsmålen. Det i sin tur kan ge en ökad risk att hamna i utanförskap med droger och kriminalitet. Vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. Att spara på resurser till barnen i skolan är inte bara dumt utan riskerar dessutom att bli väldigt dyrt. Vänsterpartiet vill istället ge skolan bättre förutsättningar för att kunna utveckla sitt arbete så att alla barn kan vara trygga i skolan och nå skolans mål.

Victoria Öjefors Quinn (V), Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

Jennie Jarve (V), Barn- och utbildningsnämnden

Uppdaterades: 01 jun 2020