Slå vakt om demokratin
Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 12/2 och GA 16/2.Insändare skriven av Lars Bjurström, publicerad i GT 12/2 och GA 16/2.
De kommunala bolagen har inte till uppgift att göra så stor vinst som möjligt eller sälja så mycket snus eller tuggummi som möjligt. Kommunala bolag är bildade för att bidra till att utveckla den egna kommunen genom att bygga bostäder, medverka i företagsetableringar eller driva verksamheter som framförallt stödjer annan verksamhet.
Besluten som tas handlar därför om vilken inriktning som utvecklingen i kommunen/regionen kan ha och vilket engagemang som kommunen ska ha. Och det är ju till stor det som de politiska partiernas program och valrörelser handlar om. Tyvärr handlar det inte alltid om enkla kalkyler med svarta och röda siffror.
Men självfallet ska de som partierna utser till kommunägda aktiebolag ha kompetens för sina uppdrag och det gäller givetvis också till uppdragen i regionstyrelsen och alla nämnder. En viktig kompetens är då att ha en genomtänkt idé om kommunens utveckling.
Det som skett i GNEAB är helt oförsvarligt men det är inte rimligt att använda detta misstag för att minska det demokratiska inflytandet över kommunala angelägenheter. Johanna Palmér, VD för Östsvenska Handelskammaren förordar i en insändare (9/2) att kommunägda aktiebolag mer ska efterlikna privatägda bolag och inte utse styrelseledamöter som öppet redovisat sin politiska åsikter.
På en bolagsstämma är det den med flest aktier som kan avgöra vilka som sitter i styrelsen och i kommunfullmäktige är det antalet röster i ett val som kan avgöra vilka som ska väljas till olika styrelser. Ingen konstruktion vare sig garanterar eller förhindrar förstås att de med rätt kompetens väljs. Att någon ärvt pengar och aktier garanterar definitivt ingenting! Att ett parti fått väljarstöd visar åtminstone att partiets inriktning och trovärdighet har godkänts av de väljarna.
I sin insändare påstår Östsvenska handleskammarens vd det inom privat sektor är en självklarhet att styrelsen ställs till ansvar. Jaha, vilka exempel finns på detta? Ställdes Skandias styrelse till till svars (på riktigt) när det avslöjades att ledningen plundrat bolaget? Vilket ansvar har utkrävts efter de många märkliga turer som bilföretaget SAAB hållit på med?
Tväremot vad Östsvenska handleskammarens vd skriver så är granskningen och ansvarsutkrävandet i kommunägda bolag mer omfattande än i privatägda bolag. I kommunägda bolag gäller offentlighetsprincipen, alla affärer kan granskas offentligt. Det är bra och det gör ansvarsutkrävandet effektivare.
Lars Bjurström (V)
Ledamot i regionfullmäktige