Insändare

Tankar kring Asylboende i Fårösund

Insändare skriven av Peter Barnard, publicerad i GA 11/11 och GT 12/11.

Insändare skriven av Peter Barnard, publicerad i GA 11/11 och GT 12/11.

Läste nyligen boken ”Jag är Malala” det är en bok som handlar om den unga flickan som sköts av talibanerna i Pakistan för några år sedan ochsom genom ett mirakel överlevde. I boken berättar Malala om sin uppväxt och hur ett fint land förvandlas till ett land där alla som står upp för sin mening riskerar att bli förföljd och till och med skjuten av talibanerna. Vilket Malala blev när hon var 14 år gammal, för att hon tillsammans med sin pappa vågade stå upp för kvinnors rätt. Alla som tvivlar på varför folket från flyr från Syrien, Afghanistan med flera länder borde läsa den boken.

Just nu läser jag en bok som heter ”Röd måne” av Elisabeth Nemert den handlar om tiden runt 1630 Tiden när Gustav den 2 Adolf krigade ute i Europa. Hemma i Sverige pågick häxjakten där man i kyrkans namn pekar ut kvinnor som har kunskap kring läkekonsten som häxor på helt osakliga grunder. Man blir förvånad över hur lätt förledda vanliga människor blev av några få uppviglare som påstod sig ha sanningen.  Boken beskriver också orättvisorna i Sverige hur massor av föräldralösa barn tigger för sin överlevnad i Stockholm medan överklassen smörjer sitt krås i överflöd.

I tidningen i lördags står att läsa att olika föreningar i Fårösund gått samman och skrivit en skrivelse till migrationsverket där man säger att så många som 250 personer klarar vårt samhälle inte att ta emot. I samma tidning finns också ett reportage av en skolklass från Gutegymnasiet som varit i Indien på studieresa dom berättat att det bor uppemot en miljon människor på en yta motsvarande Klintehamn.

Jag tror inte att Ted Ljungkvist och kompani är rasister men man spär på de krafter som finns i samhället idag. De frågor man kan ställa sig är. Vart är företagare andan? När turisterna kommer tycker vi att det är bra och dom är väl fler än 250 personer. En ännu bättre liknelse är väl när ännu KA 3 fanns, då var det väl ännu flera som fanns i kasernerna. När regementet lades ner så trodde man att samhället skulle dö.

I min värld så innebär fler människor flera möjligheter. Fårösund skola behöver fler elever, bassängen fler besökare. Vården i Sverige står inför en stor bemanningskris om vi inte blir fler. Det går att rada upp många argument för att vi behöver blir fler i Sverige.

En fråga som jag skulle vilja ställa. De som ni anser vi inte har plats för, vart ska dom ta vägen? Ska vi ha en värld som den som vi hade i Sverige under 1600-talet eller ska vi dela på vår välfärdskaka?

Peter Barnard, Vänsterpartiet
boende på norra Gotland.

Kopiera länk